13:56:00
1 minut av mitt sportlov
I torsdags under sportlovet såg jag filmen “Sonic the Hedgehog”. Under filmen såg, hörde, luktade, smakade och kände jag ofta samma sakerna.
Det var mörkt förutom ljuset från bioskärmen och de enda ljuden som fanns var ljudet från filmen själv och reaktioner från publiken. Biosalongen var inte så mörkt att jag inte kunde se raderna av stolar som fanns just framför mig och personerna som satt inom dem. Därför att jag bara såg en film, jag kände, smakade och luktade nästan inget. De enda sakerna som jag kände var den kall luften och stolan som jag satt i. Jag skulle ha smakat något om jag hade köpt något att äta under filmen, men kön för att köpa mat var för lång. Ingen var så smutsig att jag kunde lukta dem, så de enda sakerna som jag kunde lukta var lukten av alla andras popcorn och godis.
Jag trodde att filmen var rolig. Den handlade om en väldigt snabb blå utomjording igelkott som heter Sonic. Sonic hittades av den amerikanska regeringen, vilken skickade en galen vetenskapsman för att fånga eller döda honom. Filmen var inte den bästa som fanns, men jag ändå rekommenderar att någon som inte har sett filmen ska gå och se den.